I bakgrunden till tekniken som
Lunavation
använder finns två Nobelpris; kemipriset 2000 för upptäckten att vissa plaster kan leda ström och fysikpriset 2010 för upptäckten av grafen (uttalas med betoning på e).
Grafen, som består av ett enda lager kolatomer, upptäcktes med hjälp av så okonventionella vetenskapliga verktyg som en blyertspenna och tejp. Materialet leder elektricitet lika bra som koppar, det är genomskinligt och dessutom 100 gånger starkare än stål. En hängmatta av grafen — alltså ett atomlager tunn! — skulle kunna bära en katt.
Världsledande
Efter detta pris dammsögs världen i jakt efter forskning kring grafen. Ett starkt lysande exempel hittades i Umeå, där forskare tillverkat en komponent med ett lager lysande plast mellan en ledande plast respektive grafen.
— Vi var bland de första att visa och publicera att man kan använda grafen för belysning, säger Ludvig Edman.
En av flera fördelar med tekniken är den låga tillverkningskostnaden. För att göra en lysande "sandwich" räcker det med att pensla de tre lagren på varandra. Det kan jämföras med LED-belysning, som innehåller dyra komponenter och vars energikrävande produktion sker i steril miljö.
Miljardindustri
Dessutom är grafen och ingående plaster enkelt återvinningsbara. Detta ger en miljövänlighet som exempelvis inte finns hos lågenergilampor som innehåller kvicksilver. Den tredje fördelen är formbarheten.
— Det innebär att belysning kan spridas ut i hela rummet i stället för att vara begränsad till en ljuspunkt. Designers är väldigt entusiastiska. Tekniken öppnar upp för lysande kläder, möbler, tapeter, tavlor och annat. Här finns förstås stora möjligheter för Designhögskolan i Umeå att utveckla produkter.
Ludvig Edman hoppas att vägen fram till en väntande miljardindustri ska belysas genom en teknikutveckling i Umeå.
Ökade prestanda
Lunavation, det företag som Edman startat tillsammans med en kollega i Linköping, söker partners och diskuterar finansiering med olika aktörer. På vägen får Lunavation också affärsstöd av
Uminova Innovation
för att möta marknaden bättre.
Samtidigt väntar teknikmässiga utmaningar, som att förbättra teknikens prestanda och göra större ytor av den lysande komponenten. En nyckelperson är doktoranden Andreas Sandström, vars närmaste mål är att få en kvadratdecimeter stor yta att lysa.
Vid en demonstration av tekniken nämner han ytterligare en egenskap:
— Den fungerar med så låg spänning som tre volt. Detsamma gäller större ytor, det är bara att öka strömstyrkan.
