I två olika krönikor med skilda perspektiv tar P O Ågren och Elza Dunkels, båda verksamma vid Umeå universitet, upp frågan om människans frihet och integritet på internet.
P O Ågren tar ett världspolitiskt grepp när han på
Västerbottens Kurirens kultursida
(110609) skriver om hur sociala medier blivit en viktig del av det folkliga upproret i norra Afrikas länder. Via Facebook och Youtube har information om folkets protester kunna nå ut till övriga världen, också när journalister varit förhindrade att rapportera.
En annan sida av sociala mediers öppenhet
Men P O Ågren påpekar samtidigt att det finns en annan sida av dessa sociala mediers öppenhet. För genom att övervaka dem kan statsmakterna få ett verktyg för att följa och identifiera revoltörer och oppositionella. ”I Syrien föreligger sedan flera år ett förbud mot sociala medier som exempelvis Facebook som Youtube. I februari i år upphävdes plötsligt detta förbud. Varför?”, skriver P O Ågren och menar att det kan vara ett sätt för den ledande makten att utöva kontroll.
Med orden ”Sociala medier som diktatorers övervakningsverktyg är de sociala mediernas baksida”, avslutar P O Ågren sitt kulturinlägg.
Övervakning i hemmet
Elza Dunkels, debattör och forskare om bland annat internet och barn, tar i en
krönika i tidningen Computer Sweden
(110910) också upp frågan om övervakning, men då inom familjens hägn.
”Tänk er föräldrar som installerar buggningsutrustning i tonårsrummet bara för att ha koll”, skriver hon och påpekar att det är något som majoriteten föräldrar inte skulle kunna tänka sig. Men däremot finns det en mängd råd i debatten om barn och internet att föräldrar ska installera sådan verktyg när de unga ger sig ut på nätet för att surfa.
”På nätet verkar det i stället som om föräldrar förväntas ha koll på ett sätt som inte är normalt utanför nätet”, skriver Elza Dunkels, och fortsätter ”... det viktigaste är att hjälpa barnen att bli tänkande, moraliska varelser och att detta etiska tänkande sedan ska följa med barnen, oavsett om vi är med och övervakar eller inte”.
På detta sätt reser P O Ågren och Elza Dunkels viktiga frågor om övervakning och internet om än från två helt olika håll och med olika perspektiv.
