Åsa Torstensson är statsråd och ansvarig för landets infrastruktursatsningar. Nyligen var hon på besök i Västerbotten och då passade InfoTech Umeå på att träffa henne.
Som infrastruktur- och IT-minister betonar Åsa Torstensson att vi idag måste räkna med fem stora infrastrukturnätverk. Sedan 1900-talets början har vi traditionellt kunnat räkna in järnväg, vägnät, sjöfart och flyg som grund för landets infrastruktur. Idag måste vi även räkna in IT som lika betydelsefull som de övriga, menar Åsa Torstensson.
Hon konstaterar därmed att IT måste ligga som en grund för Umeås utveckling när det handlar om transport och logistik, men också i övrigt kring samhällstjänster och demokrati.
Under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 arbetade Åsa Torstensson aktivt för att ta fram en gemensam Digitala Agenda för hela EU. I förra veckan godkändes den av EU-kommissionen som ett femårigt program för att öka tillgängligheten till IT-tjänster i samhället och ge förutsättningar för att fler medborgare inom EU ska få tillgång till bredband av hög kapacitet.
Infrastruktur- och IT-minister Åsa Torstensson på besök i Umeå mötte bland annat Trafikverket för samtal om vägnät och transporter i norra Norrland. Fr v Åsa Torstensson, Christian Eriksson, driftchef, Lena Dahlgren, regionchef och Ola Nilsson, informatör, alla från Trafikverket.
Ökad koppling IT och transportsektorn
Ett viktigt mål för IT-minister Åsa Torstensson har under Sveriges ordförandeskap varit att sträva efter en ökad integration mellan IT och transportsektorn. Förståelsen för denna koppling växer, menar hon.
– Jag har talat med nye chefen för Ericsson som ser stora möjligheter i att IT-infrastrukturen kan stärka transportsektorn, säger Åsa Torstensson.
IT-frågorna i EU:s agenda
Samtidigt beklagar hon att man inte tydligare fick in transportfrågorna på EU:s IT-agenda under Sveriges ordförandeskap för EU 2009. Däremot menar hon att man lyckades bättre med att få in IT-frågorna i ITS (intelligenta transportsystem och – tjänster i transportsystemen).
– En väl utbyggd IT-infrastruktur är en nödvändighet för att förbättra klimatpåverkan och få ordning på Europas ekonomi.
I och med att EU-kommissionen antagit en
Digital Agenda för Europa, har man också satt upp som mål att hela EU:s befolkning ska ha tillgång till bredband med mer än 30 Mbps år 2020, och att hälften av befolkningen då ska abonnera på en bredbandsanslutning med 100 Mbps.
- Det är mycket ambitiösa mål, säger Åsa Torstensson, och jag är glad att kommissionen breddat ambitionen från att bara gälla tillgång till infrastruktur till att nu också omfatta människors användning av den. Det för politiken in i en ny era.
Hur detta kommer att påverka norra Norrland och Umeå regionen återstår att se. Men det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En hög användning av IT
och internet är bra för Sverige både vad gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Enligt IT-minsiter Åsa Torstensson bidrar det till utvecklingen av ett hållbart samhälle och hjälper till att möta utmaningar i form av en ökad globalisering, klimatförändringar och en åldrande befolkning i ett glest bebyggt land.
